Nio mil öster om Malaga låg vårt mål, en vitkalkad medelhavspärla vid namn Almuñecar. Sierra Nevadas sista toppar kastade sig ner i havet här och staden låg i en plan dalsänka omgiven av ett våldsamt kuperat landkap. Om sommaren bor 200 000 sommargäster i trakten, men under vintern finns ett 20 000-tal tappra spanjorer och svenskar här, in alles mest pensionärer.
Här hade alltså mormor och morfar hyrt en lägenhet med kvällsutsikt mot havet. Under tiden fylldes tvåan av släkt och till sist var vi 11 personer på 80 kvadrat. Vädret pendlade mellan 13 grader och regn till 22 grader och sol och vädret bestämde agendan för dagen. En del dagar strosade vi i den vintersömniga stadens gamla, trånga och branta kvarter, åt italiensk glass eller solade på terrassen. Det blev några shoppingresor till Malaga, historiska resor till Alhambra (Granada) och Cordoba och spänningsresor till krododilfarmen i Torremolinos eller droppstensgrottorna i Nerja.
Bäst var nog alla vackra berg som kunde bestigas. Oliver, Hugo, kusinen och morfar tog sig en strapats upp till en topp som gav en underbar vy över bygden och havet. Romerska akvedukter syntes i norr, ett moriskt fort på en av strandklipporna och den stora katolska kyrkan i mitten av staden. Historien kändes verkligen som ett länkat sammanhang, och där stod fem bleka hedningar från norr och överblickade det hela. Märkligt och mäktigt!
Delfinspaning och backträningstips från morfar diskuteras med medelhavet framför ögonen
Vad gör 16-gradigt vatten när man har en kusin som man ska imponera på.
Stelkramp är ingt bekymmer för en äventyrare. Bergbestigningen gav några rispor men det mesta kunde ordnas med knutet hushållspapper
Behov uträttas i de femhundraåriga vattenhålen.
Orientering på Alhambra. En av oss är rätt klädd för 7 grader på 2000 meters höjd. Gissa vem?
