Skolan har höstlov! Detta bör ju vara varje lärares chans att hinna ikapp, men icke för pappa Thorén. Lovets första dag stod far och satte 900 kottar i alla gravkransar som skulle levereras denna vecka. Eftersom varenda kväll i tre veckors tid har gått i gransrisets tecken (hämta in en bunt med ris, klippa, veva krans, ut med krans och om och om igen) så skulle kottningen gå i ett svep. 6 timmar, två hällregn, några små duggregn och en jämn temperatur på 1 grad så låg traven med färdiga kransar framför fötterna på storfar. Aldrig har maskulint muskelarbete känt så mycket i händerna dagen efteråt.
När väl kroppen hade arbetat så var det dags för knoppen. Under höstlovet har pappa hållt två föreläsningar på universitetet, upppsatsseminarium med 10 studenter och föreberedande arbete inför nästa veckas andra seminarium och handledning.
Dessutom startar den nya C-kursen på gymnasiet nästa vecka och allt ska vara i skick när de utvilade elverna kommer tillbaka från Mallorca, Turkiet, sängen eller var de nu har varit och cruisat genom dagarna.
Läraryrkets stora gåta är: När har man EGENTLIGEN lov? Jag vet svaret: I kistan.
/Kistan, nej... Kristian
Ps. Det man kan trösta sig med är att man dör med ett leende på läpparna. Mina elever och studenter är underbara! Ds.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar