Om metamorfoser

Oliver växer och blir stor. Den senaste veckan har det hållits informationsmöten om den stora omställningen i barnens liv när de går från att bara vara barn till att bli skolbarn... I föräldrarna Thoréns föreställningsvärld föddes Oliver för ca 3½ - 4 år sedan och är inte alls 5 ½ som födelsepapprena säger. Oliver har ju fått skolan förklarad för sig på dagis av de andra barnen som har storasyskon. Skolan, enligt Oliver (och hörsägnen), är ett ställe "där man sitter still och lyssnar på fröken". Ungefär som på universitetet då tänker vi.

Det är ju något speciellt att vara så förväntansfull inför skolan, samtidigt är 5-6 årsåldern ett kommunalt aktivitetsvakuum för barnen. Vill man sätta sina barn i på gymnastik så får man snällt vänta något år, detsamma gäller kulturskolan som enbart tar emot Suzukiviolinister från 4 år. Om någon inte är bekant med denna inlärningsmetod så består den av en hel del stöd - av föräldern. Oliver, som faktiskt har frågat om han får spela fiol, kommer alltså att gnida hästsvans tillsammans med mamma eller pappa på eftermiddagarna. Eftersom mamma och pappa Thorén mer än gärna kommenterar idol-artisternas dissonanskvitter så får vi nog svälja stoltheten för vår sons önskan. Fortsättning följer om violinen.

Här kommer två kort som visar hur mamma och pappa Thorén kommer att se på sina barn, oavsett de är 3,5, 16 eller 39 ...